Nu blir jag arg, men jag vänder mig inte om, inte förrän jag kommit fram till stora vägen och passerat tre trafikljus. Han är borta. Jag sänker axlarna och fortsätter cykla, men med ett grepp om styret som får knogarna att vitna.
Grejen är:
- Varför? Varför reagerar min hjärna som den gör? Det borde vara helt irrationellt att fyllas med misstänksamhet och något oroligt. Det ska vara irrationellt att reagera så?
- Hade jag reagerat så både på kvinnor och män hade kanske någon bett mig att söka hjälp. (försåtligt) Kan inte gå runt och vara människoskygg heller. Humans are nice!
- Ska jag behöva höra en "uppskattande" vissling när jag är ut en måndag kl 20, eller någon annan dag vid någon annan tidpunkt? huh? HUH!
- "Cykla försiktigt, kom gärna hem innan det blir för mörkt.." Vad är det för samhällsbild vi har idag? Fick min bror samma råd när han var 20, njaaaa jag vet inte. men kan förstås inte säga säkert.
- Tror det är få som vill bli nertryckt av någon annan och puttad till den rutan där man känner sig som minst och ynkligast. Oavsett kön.
~Blev pepp av detta.~
Kick-ass-guuurls.
"saw it first at"-mandadamanda (kick-ass-tjej med kick-ass-tankar)
Hemskt bra det där!! Gillart!!!
SvaraRaderamen taaaack för att du tycker jag är kick-ass!
SvaraRaderafred och kärlek, b-ruden <3